dagens musiktips a la johanna

Tionde - ett för gammalt påfund?

Idag är det den dagen man längtat mest efter på hela månaden. lön! och ja, i mitt fall, lite csn där också. Den 25:e har på något sätt blivit som en helig dag för oss, och inte konstigt, pengar är sjukt viktigt i vårt samhälle. Utan pengar klarar man sig inte. men ändå verkar det som att pengarna inte räcker månaderna ut.

Svår sits. hur ska man göra?

Jag är lite gammeldags av mig när det kommer till min kristna tro. Jag gillar allt det nya, den höga lovsången, dem intensiva nattmötena och att människor får hitta nya spännande sätt att visa sin tro på för allmänheten. Men dem som står mig nära vet att när jag är själv är det den gamla lovsången jag lyssnar på, det är dem mer traditionella predikanterna jag gillar, det är blodet jag vill höra om, osv. När det kommer till pengar och min tro, är jag också rätt traditionell. Jag tror att det som funkat i alla tider, funkar än. Varför skulle det inte göra det liksom? min generella tanke om pengar är såhär:

lagen om sådd och skörd har genom alla tider varit verksam, och fungerar. Ger du, får du. Givarens hand är aldrig tom, för att citera ett arabiskt ordspråk. Detta ändras aldrig.

Min mer specifika åsikt om pengar och tro är såhär:

Tionde är gott att ge.

för alla som inte vet, så menar jag här att det är gott att få ge 10 procent av min inkomst till Guds verk varje månad. Det är inte lagiskt, det är inte fanatiskt, det är symbol av tro och kärlek. Gud har gett mig möjlighet att få pengar så jag kan använda dem vist i världen, och nu ger jag tillbaks till honom, för att kunna visa min omgivning att det inte är in min kraft jag lever, utan i hans. 10 procent är ändå inte mycket, om du tänker på allt du får av honom. Jag menar, jag lägger ut mer än 10 procent på erik per månad, i presenter och fika och extra omtanke och små kärleksförklaringar. Gud är ju min fader, min allt, min frälsare liksom. Ska inte han vara värd minst lika mycket? Han har lovat, att om jag ger honom detta, som en hjälp för att förse hans hus (kyrkan) med medel för att kunna vara verksam, så kommer han välsigna mig så att mitt hus kan vara verksamt.

här kommer lite bibelord på det, och ja, jag tror fortfarande på att det som står i gamla testamentet är fullt verksamt idag. i viss grad, iallafall. Tänk på det när ni betalningar räkningarna nu, det kan vara värt en utmaning att iallafall testa det och se vad det går för. Gud kommer inte göra er besvikna om ni visar att ni litar på honom.

" Välsignad vare Gud den Högste

som gav dina fiender i ditt våld.

Och Abram lämnade honom tionde av allt. "

"och stenen som jag har rest som en stod skall bli en Guds boning. Och av allt du låter mig få skall jag ge dig tionde.”

"Till leviterna skall du säga: När ni tar emot israeliternas tionde, det som jag har bestämt att ni skall få av dem som er egendom, skall ni ge Herren en tiondel av tiondet som offergåva." ( leviterna var alltså dem som arbeta i kyrkan, och som herren försåg på detta sätt. vi skulle kunna säga att det är dagens kyrkoanställda, litegrann, men då har vi liksom...ja, det är inte helt korrekt, men typ)

"Du skall lägga undan tionde av allt du skördar, av vad åkern årligen ger."

"Så snart denna befallning blivit allmänt känd lämnade israeliterna rikliga förstlingsgåvor av säd, vin, olja och honung och av allt vad marken gav, och de kom också med tionde av allt i mängd."

"Sedan förde alla i Juda tionde av säd, vin och olja till förrådskamrarna"

"Det var åt honom Abraham gav tionde av allt. Först och främst betyder hans namn ”rättfärdig konung”, vidare är han kung i Salem, det vill säga ”fredskonung”."

"Betänk hur stor han måste vara, denne som Abraham, vår stamfader, gav sitt bästa krigsbyte som tionde."

Att tänka sig för lite extra

Jag har sedan jag var liten haft ett väldigt rikt drömliv. alltså, jag drömmer på nätterna. massor. Det kan handla om vad som helst, men det går sällan en natt utan att jag sen vaknar upp och har massor att berätta om för alla närvarande.
En lång tid har jag däremot bara drömt saker som berört mig illa. Det startade för ca 3 år sen, men det var väntat på grund av dumma saker som hände i mitt liv då. men det slutade inte, och innan sommaren var det så illa att jag desperat gick fram för förbön på ett möte, och då visste jag faktiskt inte vad jag skulle göra. Och då försvann det, i ca 3 månader.

Efter sommaren här kom det tillbaka, och det kändes som att det kom med dubbel stryka. Jag drömde så äckliga drömmar om döda människor som kom till liv igen, om voodo, om monster som torterade mig om jag inte gjorde som dem ville och liknande saker. Jag mådde fruktansvärt illa, och varje kväll blev en börda. Jag ville inte somna, och jag ville inte heller vakna. Erik sa till slut att det var enkelt att se skillnad på mig när jag hade haft en "bra" natt och när jag hade haft en "dålig" natt, för jag mådde dåligt hela dagen. Och så var det.

Tillslut orkade jag inte. Och jag menar det, på sant. Jag var så rädd en dag redan när jag vaknade, för hur det skulle bli när jag skulle sova, att hela dagen gick åt till att tänka på det. och visst, jag drömde också en hemsk mardröm nästa natt.

Jag var just då ute på resande fot, men när jag kom hem igen gjorde jag det jag nu vill tala om med er. Jag började att rensa lägenheten. Ni förstår, jag har alltid älskat att läsa och se på serier som är lite extra spännande, i den grad att den innehåller vampyrer eller varulvar eller andra påhittade övernaturliga fenomen. Det har gett mig extra spänning i vardagen. men plötsligt var det som att alla sådana saker inte längre tilltalade mig. Jag tror att det var Gud som tog tag i mig och hjälpte mig få dem känslorna, för jag har verkligen alltid gillat detta, mycket, men han gav mig styrkan att inte göra det för en stund.
 För såhär är det:
Min morfar sa alltid att man inte skulle öppna upp sina sinnen för att prata om orena andar eller djävulen för den delen, för man skulle vara rädd om sin själ och sitt inre. och ja, jag kan ärligt säga att jag kände att jag tittade på något som gjorde mig illa berörd när jag tillexempel tittade på true blood, men jag tittade ändå. För det är sånt ungdomar gör i dagens samhälle. vi är intresserade av vampyrer och blodtörstiga monster, för är man det inte är man ute. Man ska gilla att se människor bli styckade på tv. och ja, jag har aldrig haft svårt för blod eller äckliga scener i tvspel. jag har tyckt dem varit häftiga. men inte längre, nu blir jag orolig ända in i själen bara av att spela COD för länge. Människor kan tro att jag är fanatiskt, men det är fel.
För vad hände efter den kvällen när jag tog bort det där äckliga? Jag har inte drömt en enda mardröm. Jag har kunnat sova gott utan att behöva bry mig. Jag har inte somnat orolig en enda natt. Och nu kan jag fylla mitt inre med Gud istället, det som det faktiskt ska fyllas med.

”Gör er då av med de främmande gudar ni har hos er och håll er av hela ert hjärta till Herren, Israels Gud.”

"Mer än allt annat – vakta ditt hjärta,

ty hjärtat styr ditt liv."

/johanna