Det finns massor jag skulle vilja och kunna skriva i det här blogginlägget men jag orkar typ inte. Jag har megaont i huvudet, något jag haft mycket den senaste tiden. Vet inte alls varför, min mamma tror att det är för att jag äter dåligt, men det tycker jag väl inte direkt att jag gör kanske.
Idag har jag haft praktik. Det var trevligt, jag fick bland annat höra ännu en teori om hur bebisar kommer in i mammor. ( Genom det små hålen på brösten, nu vet ni det )
Jag har kört en timme på crosstrainern på gymmet. Jag älskar att köra så länge, det får mig att känna att jag kan, att jag faktiskt orkar prestera och att jag kommer någonvart med min träning. Det första 20 minutrarna är rena döden, men sen är det som att man kan springa hur länge som helst, bara man har bra musik så man kan fokusera på annat än att benen är trötta. Det blev inget mer gym än det för mig idag, men det kändes som att det räckte.
Jag jobbade, också, med fröken U. Jag älskar det jobbet men just ikväll var det inte så behagligt. Hon var sur på mig, och det enda hon ville var att jag skulle åka hem. Vilket jag också fick göra efter ett tags tjat. Det är inte lätt att arbeta med människor, och ändå är det just det som vi är kallade till att göra, speciellt som troende. Vi ska älska varandra, och våra medmänniskor. Jag kan ju erkänna att det känns tungt när man står där med tårar innanför ögonlocken och känner sig värdelös för att någon just skällt ut en konstant i en timme, men man måste tänka på sjukdomen. och att människor ändå är människor innerst inne. När vi ses nästa gång kommer hon ha glömt det här (och det får jag också se till att ha gjort helt enkelt)
Sen har jag inte gjort mer. Jag har lagt ut massa saker att sälja på tradera. Betalt en räkning som gav mig hjärtattack. Räknat ut hur mycket jag kan spendera per dag nästa månad. sånt.
Just nu är det 1 februari, vilket betyder att om 28 dagar har jag och Erik varit ihop i ett år. galet! <3 jag saknar honom massor. Det är helt klart det bästa året i mitt liv.
tisdag 31 januari 2012
måndag 30 januari 2012
nycklar och gymkort!
här sitter jag och ser på dragon ball och tänker på Erik och vår första dejt och att han gav mig ett plektrum då, och precis då ringer han.
.Mysigt
I helgen har det hänt mycket. Dels, så har jag fått hämta ut mina nycklar till nya lägenheten.
Det var ett visst jobb med det där, först ville dem inte lämna ut dem, och jag sa bara lite lamt i telefonen till dem att det var tråkigt, blev egentligen jätteledsen och gnällde hos min syster som ringde min mamma som ringde dem och sen fick jag hämta ut nycklarna.
Det är det där med kontakter alltså. Nej, det är det där med att ha starka mammor.
(Jag vill bli en stark mamma när jag blir mamma)
Jag hade bara sett lägenheten en enda gång innan, och det var en snabbvisit alldeles själv. Jag visste att det var svårt att säga nej till en så fin och stor lägenhet så nära Erik, så jag sa ja direkt när jag fick chansen utan att direkt vara helt säker på hur allt egentligen fungerade i lägenheten. Men när jag och Erik gick dit med lite grejjer nu i helgen kände jag verkligen att det är en bra lägenhet. Jag har badkar, vilket är helt sjukt mysigt! Jag har en stor frys och en stor kyl, vilket är ett plus för en människa som jag som gillar att baka och frysa in saker.
Jag kan se framtiden i den lägenhet, och det tror jag att Erik kan göra också. Den är stor nog för oss båda att leva ihop i i framtiden, och den är stor nog för att starta en familj i också. Jag längtar efter att få in mina grejjer i den så jag kan ha filmkvällar, spela wii med vänner, visa min nya vänner i eskilstuna mer vem jag verkligen är och få chansen att bjuda över min familj till Eskilstuna och visa dem charmiga sidor med staden som jag hittills har upptäckt.
Det första som hände när vi kom dit var också att vi mötte min nya härliga granne, som gav mig två blommor och som lät mig hälsa på hennes hund. Det blir säker bra, jag lär ju iallafall ha hittat min nya källa till blommande fönster iallafall. (Hon jobbade med blommor,visade det sig)
Vi gick till kyrkans second hand och kollade också. Vi gick faktiskt många långa promenader den här helgen, en till Tuna park i fredags också ( Där korten nedanför på oss två är taget ) Långa promenader är mysigt för då får man en chans att verkligen prata om allting som bara faller en in i huvudet. Vi var i kyrkan, bowlade och umgicks med vänner. mycket trevligt!
Och idag, skaffade jag med Eriks hjälp ett gymkort på friskis i Eskilstuna. Träningen har verkligen blivit en större del av mitt liv nu, så är glad att ha en fast punkt att komma till nu. Erik hjälpte mig med avgiften till medlemskapet, och det vill jag skriva ut här för att verkligen visa på en sak som jag är tacksam för i vårt förhållande, och som jag tror är en stor hemlighet mellan människor.
Vi måste hjälpa varandra.
Om man inte kan lita på att få hjälp av dem man lever nära, så tror jag att livet skulle bli mycket svårare, och att man faktiskt inte skulle klara det. Jag är säker på att Erik skulle hjälpa mig med allt jag bad om, om han visste att det var viktigt för mig och han kunde göra något åt det. Och på samma sätt hoppas jag verkligen att han vet att jag skulle göra allt för att hjälpa honom.
Tack, nu ska jag se på dragon ball.
.Mysigt
I helgen har det hänt mycket. Dels, så har jag fått hämta ut mina nycklar till nya lägenheten.
Det var ett visst jobb med det där, först ville dem inte lämna ut dem, och jag sa bara lite lamt i telefonen till dem att det var tråkigt, blev egentligen jätteledsen och gnällde hos min syster som ringde min mamma som ringde dem och sen fick jag hämta ut nycklarna.
Det är det där med kontakter alltså. Nej, det är det där med att ha starka mammor.
(Jag vill bli en stark mamma när jag blir mamma)
Jag hade bara sett lägenheten en enda gång innan, och det var en snabbvisit alldeles själv. Jag visste att det var svårt att säga nej till en så fin och stor lägenhet så nära Erik, så jag sa ja direkt när jag fick chansen utan att direkt vara helt säker på hur allt egentligen fungerade i lägenheten. Men när jag och Erik gick dit med lite grejjer nu i helgen kände jag verkligen att det är en bra lägenhet. Jag har badkar, vilket är helt sjukt mysigt! Jag har en stor frys och en stor kyl, vilket är ett plus för en människa som jag som gillar att baka och frysa in saker.
Jag kan se framtiden i den lägenhet, och det tror jag att Erik kan göra också. Den är stor nog för oss båda att leva ihop i i framtiden, och den är stor nog för att starta en familj i också. Jag längtar efter att få in mina grejjer i den så jag kan ha filmkvällar, spela wii med vänner, visa min nya vänner i eskilstuna mer vem jag verkligen är och få chansen att bjuda över min familj till Eskilstuna och visa dem charmiga sidor med staden som jag hittills har upptäckt.
Det första som hände när vi kom dit var också att vi mötte min nya härliga granne, som gav mig två blommor och som lät mig hälsa på hennes hund. Det blir säker bra, jag lär ju iallafall ha hittat min nya källa till blommande fönster iallafall. (Hon jobbade med blommor,visade det sig)
Vi gick till kyrkans second hand och kollade också. Vi gick faktiskt många långa promenader den här helgen, en till Tuna park i fredags också ( Där korten nedanför på oss två är taget ) Långa promenader är mysigt för då får man en chans att verkligen prata om allting som bara faller en in i huvudet. Vi var i kyrkan, bowlade och umgicks med vänner. mycket trevligt!
Och idag, skaffade jag med Eriks hjälp ett gymkort på friskis i Eskilstuna. Träningen har verkligen blivit en större del av mitt liv nu, så är glad att ha en fast punkt att komma till nu. Erik hjälpte mig med avgiften till medlemskapet, och det vill jag skriva ut här för att verkligen visa på en sak som jag är tacksam för i vårt förhållande, och som jag tror är en stor hemlighet mellan människor.
Vi måste hjälpa varandra.
Om man inte kan lita på att få hjälp av dem man lever nära, så tror jag att livet skulle bli mycket svårare, och att man faktiskt inte skulle klara det. Jag är säker på att Erik skulle hjälpa mig med allt jag bad om, om han visste att det var viktigt för mig och han kunde göra något åt det. Och på samma sätt hoppas jag verkligen att han vet att jag skulle göra allt för att hjälpa honom.
Tack, nu ska jag se på dragon ball.
tisdag 24 januari 2012
och där var bordet fyllt av kräk...
Ibland är det så, när man jobbar på dagis. Ibland, när man äter frukost och precis har hällt upp 10 tallrikar med varm rykande gröt, så får någon för sig att kräkas rakt upp och ner på bordet.
Vid sånna tillfället tror jag att vi lärare använder mer handsprit än sjuksköterskorna, och då är det mycket handsprit vi pratar om.
imorrse vaknade jag med migrän, riktig migrän. Jag hade det hela natten, så fort jag rörde på huvudet bultade hela kroppen. Tog starkta tabletter och låg kvar i sängen tills jag hade 10 minuter på mig, men ibland kan även tjejer snabba sig på när dem måste.
Det är min andra dag på praktiken idag och jag stormtivs. jag har ju skrivit om min praktik förr, men för att inte förvirra er är det här alltså en ny praktikplats, som jag ska ha i 4 veckor. praktik är helt annorlunda rent fysiskt för mig, jag blir tröttare och oftare mer sjuk (vilket jag inte hoppas blir fallet nu, ingen kräksjuka här tack).
igår bemöttes jag av en liten flick som sa:
- johanna, jag tycker du är fin.
bra praktikplats. och dem får skära osten i former av bokstäver (läs tidigare inlägg om att inte få leka med maten)
Jag är lycklig och på rätt plats.
Vid sånna tillfället tror jag att vi lärare använder mer handsprit än sjuksköterskorna, och då är det mycket handsprit vi pratar om.
imorrse vaknade jag med migrän, riktig migrän. Jag hade det hela natten, så fort jag rörde på huvudet bultade hela kroppen. Tog starkta tabletter och låg kvar i sängen tills jag hade 10 minuter på mig, men ibland kan även tjejer snabba sig på när dem måste.
Det är min andra dag på praktiken idag och jag stormtivs. jag har ju skrivit om min praktik förr, men för att inte förvirra er är det här alltså en ny praktikplats, som jag ska ha i 4 veckor. praktik är helt annorlunda rent fysiskt för mig, jag blir tröttare och oftare mer sjuk (vilket jag inte hoppas blir fallet nu, ingen kräksjuka här tack).
igår bemöttes jag av en liten flick som sa:
- johanna, jag tycker du är fin.
bra praktikplats. och dem får skära osten i former av bokstäver (läs tidigare inlägg om att inte få leka med maten)
Jag är lycklig och på rätt plats.
måndag 23 januari 2012
Summering av helgen
Tänkte göra en liten summering utav helgen i det här inlägget. Skrev som vanligt när jag är tillsammans med Erik ingenting, vilket är synd, jag måste jobba på det där. (vi, borde jag väl skriva)
Hur som helst!
I lördags kom Erik hit. Det var ett tag sen han hälsade på, så det var riktigt riktigt roligt, både för mig och resten av familjen :) Vi hämtade upp honom i uppsala och sen tog vi en tur på gränby centrum, åt lite mat och så. På kvällen softade vi järnet, spelade massor av tvspel och åt godis ( Bra för mig som börjat träna *host host* )
Vi såg på p3 guld galan ihop med mina föräldrar och det var mysigt. Ofta har man så mycket att göra att man liksom glömmer bort att bara vara, men det gjorde vi verkligen i helgen. Vi bara var :)
På söndagen såg vi på tv, TLC för att vara mer exakt, vi åt chokladtårta, vi hälsade på min syster sara, vi åt finmiddag och vi skrattade. Söndagen, avsked för den här gången. Det blev en kort visit, men det kändes faktiskt inte alltför hemskt när jag släppte eriks hans på perrongen och gick hem genom snöfallet. Det klart att jag saknade honom, och självklart sover jag i hans skjorta och tänkte på att det hade varit mysigare om han var med mig än om han var hemma hos sig ensam. Men tanken på att jag ska dit på fredag och hämta ut nyckeln till min nya lägenhet gör det hela mycket enklare :)
Jag fattar fortfarande inte. Jag har fått en lägenhet. i eskilstuna. ?
Hur som helst!
I lördags kom Erik hit. Det var ett tag sen han hälsade på, så det var riktigt riktigt roligt, både för mig och resten av familjen :) Vi hämtade upp honom i uppsala och sen tog vi en tur på gränby centrum, åt lite mat och så. På kvällen softade vi järnet, spelade massor av tvspel och åt godis ( Bra för mig som börjat träna *host host* )
Vi såg på p3 guld galan ihop med mina föräldrar och det var mysigt. Ofta har man så mycket att göra att man liksom glömmer bort att bara vara, men det gjorde vi verkligen i helgen. Vi bara var :)
På söndagen såg vi på tv, TLC för att vara mer exakt, vi åt chokladtårta, vi hälsade på min syster sara, vi åt finmiddag och vi skrattade. Söndagen, avsked för den här gången. Det blev en kort visit, men det kändes faktiskt inte alltför hemskt när jag släppte eriks hans på perrongen och gick hem genom snöfallet. Det klart att jag saknade honom, och självklart sover jag i hans skjorta och tänkte på att det hade varit mysigare om han var med mig än om han var hemma hos sig ensam. Men tanken på att jag ska dit på fredag och hämta ut nyckeln till min nya lägenhet gör det hela mycket enklare :)
Jag fattar fortfarande inte. Jag har fått en lägenhet. i eskilstuna. ?
fredag 20 januari 2012
dagens träning
Här sitter jag nu i soffan, ätandes en apelsin och en liten skyr (som är isländsk yoghurt) och dricker ett stort glas mjölk efter det förmodligen hårdaste av mina träningspass någonsin.
Jag är så sjukt trött.
Startade med cykeln, som vanligt. har för vana att köra fettförbränning där, inte för att det främst är det jag vill utan för att det är det som ger mig själv det tydligaste resultatet på träningen. tog 200 kalorier (som jag brukar starta med) på 18 minuter. 2 minuter bättre än när jag började. alltid något :)
Tog maskin för maskin sen ca i 40 minuter, går inte igenom det men kan säga att jag ökat alla vikter nu sedan jag började. vissa maskiner går bättre, vissa går sämre, men det känns skönt att ändå ha ökat sin nivå. Är mest stolt över att jag klarar av att arbeta med mina bröstmuskler, den maskinen har varit rena döden för mig ALLTID. men nu har jag ökat från 5-10 kg och det går riktigt bra.
Hade ny träningsmusik idag också, och den här låten fick mig att ta i så jag nästan sprack. Den är sjukt bra, rekommenderar att ni lyssnar och helt klart använder om ni ska träna. Dessutom är det sant.
Over and out, det är fredag och jag ska spela tvspel.
torsdag 19 januari 2012
Rädslor
Det finna vissa saker som jag är riktigt rädd för. Visst, jag är en modig tjej som hellre skulle vilja betecknas pojkflicka för mitt mod i blodiga tvspel och min orädsla för att försöka lyfta föremål som jag egentligen inte kan lyfta, men om sanningen ska fram vet alla som känner mig att jag har mina svaga punkter. Vissa saker har såklart förändrats, när jag var yngre kunde jag aldrig tänka mig att öppna munnen och skälla ut någon offentligt, något jag nu anser vara en av mina bästa förmågor. (ta detta med en nypa salt, men lite sant är det ^^)
Hur som helst. Det jag är allra mest rädd för, innerst inne, är egentligen att bli lämnad ensam.
När jag träffade Erik förändrades mitt liv rejält. Det tog ett tag innan vi lärde känna alla de olika sidorna med varandra som vi har, men jag har aldrig lärt känna en mer underbar människa, det var värt det. Han tog sig tid och knäckte mitt skal, som dåliga erfarenheter och långa gråtiga nätter med mardrömmar byggt upp. Vi har ett eget språk, ett eget liv, som ingen annan delar. Och det gör mig dagligen så fruktansvärt lycklig.
Om han skulle lämna mig nu, skulle jag seriöst lägga mig på golvet och inte anstränga mig för att komma upp. Jag säger inte det som en slags varning, jag vill bara förklara hur mycket han betyder. Hela min framtid är byggd på tanken på oss, min lägenhet, valet att fortsätta studera och inte ta ett uppehåll, valet att lägga timmar på tågresor. Allt för att jag vet att jag vill leva med honom. Jag vill gifta mig med honom. Jag vill inreda en lägenhet med honom. Jag vill få barn med honom. Jag vill skratta med honom. Jag vill leva med honom.
Därför, är tanken på att leva utan honom, det mest skrämmande i hela världen. Jag kan inte tänka på det utan att rysa i hela kroppen. Små saker skulle Göra så ont. Jag försöker få Erik att förstå att han ska se på mina brister som saker han en gång kommer sakna, om jag reser bort eller liknande. Min oförmåga att öppna mjölkpaket tillexempel, eller hur jag alltid sätter på dubbelt så mycket kaffe som jag sen dricker upp. Jag skulle iallafall sakna alla dem små sakerna hos honom, och gör det redan nu, när vi bara skiljs åt för några dagar.
Och tyvärr, framkallar den rädslan ibland mina sämsta sidor. Jag har en svag punkt i mitt självförtroende som alltid vill få mig att tro att han inte ska älska mig, och som ibland, men nu mer sällan, får mig tro att det beror på mina handlingar. Mitt humör. Om jag är sur eller ledsen. Om jag gör si eller så.
Och sen inser jag det självklara när han säger det och känner mig jättedum.
Jag älskar dig erik, mer än ord eller blogginlägg kan bevisa. Förlåt om jag är dum ibland, förlåt om jag är oförklarligt sur och orättvis. Men du ska veta att du har färglagt min värld och att jag inte i min vildaste fantasi kan tänka mig att leva utan dig <3
Hur som helst. Det jag är allra mest rädd för, innerst inne, är egentligen att bli lämnad ensam.
När jag träffade Erik förändrades mitt liv rejält. Det tog ett tag innan vi lärde känna alla de olika sidorna med varandra som vi har, men jag har aldrig lärt känna en mer underbar människa, det var värt det. Han tog sig tid och knäckte mitt skal, som dåliga erfarenheter och långa gråtiga nätter med mardrömmar byggt upp. Vi har ett eget språk, ett eget liv, som ingen annan delar. Och det gör mig dagligen så fruktansvärt lycklig.
Om han skulle lämna mig nu, skulle jag seriöst lägga mig på golvet och inte anstränga mig för att komma upp. Jag säger inte det som en slags varning, jag vill bara förklara hur mycket han betyder. Hela min framtid är byggd på tanken på oss, min lägenhet, valet att fortsätta studera och inte ta ett uppehåll, valet att lägga timmar på tågresor. Allt för att jag vet att jag vill leva med honom. Jag vill gifta mig med honom. Jag vill inreda en lägenhet med honom. Jag vill få barn med honom. Jag vill skratta med honom. Jag vill leva med honom.
Därför, är tanken på att leva utan honom, det mest skrämmande i hela världen. Jag kan inte tänka på det utan att rysa i hela kroppen. Små saker skulle Göra så ont. Jag försöker få Erik att förstå att han ska se på mina brister som saker han en gång kommer sakna, om jag reser bort eller liknande. Min oförmåga att öppna mjölkpaket tillexempel, eller hur jag alltid sätter på dubbelt så mycket kaffe som jag sen dricker upp. Jag skulle iallafall sakna alla dem små sakerna hos honom, och gör det redan nu, när vi bara skiljs åt för några dagar.
Och tyvärr, framkallar den rädslan ibland mina sämsta sidor. Jag har en svag punkt i mitt självförtroende som alltid vill få mig att tro att han inte ska älska mig, och som ibland, men nu mer sällan, får mig tro att det beror på mina handlingar. Mitt humör. Om jag är sur eller ledsen. Om jag gör si eller så.
Och sen inser jag det självklara när han säger det och känner mig jättedum.
Jag älskar dig erik, mer än ord eller blogginlägg kan bevisa. Förlåt om jag är dum ibland, förlåt om jag är oförklarligt sur och orättvis. Men du ska veta att du har färglagt min värld och att jag inte i min vildaste fantasi kan tänka mig att leva utan dig <3
onsdag 18 januari 2012
ett år av oförklarlig saknad
För ett år sen idag stod jag på en parkering utanför en kyrka runt norrtälje trakten och spydde.
Jag hade inte druckit, jag hade inte ätit något illa, jag var inte sjuk.
Jag hade bara varit på in mormors begravning.
Min mormor var en enastående kvinna.
Jag är för hennes skull glad att hon får vila från sina smärtor, men jag har saknat henne så mycket det här året, och idag, när jag insåg att det var exakt ett år sen, drogs hjärtat åt.
Jag kommer aldrig bli som hon, men jag önskar. Om så bara en liten del av mig kunde bli lika god, lika vacker, lika snäll, lika givmild, lika självsäker, lika klok, lika förnuftig, lika sparsam...
Jag vet inte hur det är möjligt.
Jag älskar dig mormor. Jag saknar dig. Glöm mig inte. / Johanna
Jag hade inte druckit, jag hade inte ätit något illa, jag var inte sjuk.
Jag hade bara varit på in mormors begravning.
Min mormor var en enastående kvinna.
Jag är för hennes skull glad att hon får vila från sina smärtor, men jag har saknat henne så mycket det här året, och idag, när jag insåg att det var exakt ett år sen, drogs hjärtat åt.
Jag kommer aldrig bli som hon, men jag önskar. Om så bara en liten del av mig kunde bli lika god, lika vacker, lika snäll, lika givmild, lika självsäker, lika klok, lika förnuftig, lika sparsam...
Jag vet inte hur det är möjligt.
Jag älskar dig mormor. Jag saknar dig. Glöm mig inte. / Johanna
Dagens musiktips a la johanna
Först och främst, den här låten är sjukt bra. jag är helt kär i den, vilket nog tyder på att jag är lite nördig.
tisdag 17 januari 2012
dragonball
inatt drömde jag att jag hittade en samlingsvolym med dragonball böckerna hemma hos mamma och pappa.
Åh.
hur som helst. nu är tre av böckerna utlästa.
måndag 16 januari 2012
Intro på kursen och lite lösa funderingar
I skrivande stund sitter jag på ett tåg påväg från Uppsala till Eskilstuna. Jag åkte till Erik igår, men hade kursstart på den nya kursen idag så fick åka tillbaka för en liten kort sväng idag för att försöka lyssna till det väsentligaste.
imorrse gjorde jag och Erik inte mycket. Vi typ slappade järnet, såg lite på dragonball, åt frukost, lagade lunch, och ja! Sen följde Erik med mig, som den gentleman han är, och hämtade det dragonball böcker jag köpt på tradera hos en söt dam som körde en grå saab turbo. (Vilket jag inte hade en aning om hur det ser ut, så det var tur att Erik ville följa med och visa mig) Så nu är jag innehavare av dragonball böckerna 1-7, samt har jag lagt bud på 9 och 12 på tradera. Om någon annan har de resterande böckerna köper jag gärna loss dem :)
Kursintron var inte direkt något utöver det vanliga. Den var klar på 30 härliga minuter, vilket jag kände var helt värdelöst eftersom jag åkt tåg så länge för att komma dit. Det var en dam som höll i informationen, hon var väldigt rak och rätt så tråkigt, men förmodligen en sån person man kan prata med ifall det krisar sig, och sånna är alltid bra att hålla koll på.
Träffade Anna efter föreläsningen, och det var riktigt trevligt. Jag har inte träffat henne ordentligt sedan jag läste AUO1 på universitetet, vilket galet nog nu blir för 2 och ett halv år sen. Hon är verkligen en bra vän att ha i klassen, och det var kul att vi hamnade ihop igen.
känner mig däremot inte så peppad inför kursen som jag var innan kursintron. Jag hade gjort mig iordning på alla tänkbara vis för att lära känna nytt folk och komma in i en ny klass, och sen när jag väl är på plats, med mitt coola röda nagellack och härliga retrobrillor, så håller sig alla för sig själva och det visar sig att hela den här nya kursen är en enda stor bunt av individuella skrivuppgifter samt 1 månads praktik, på egen hand såklart. Så hur många nya människor jag kommer lära känna fram till mars det vet jag inte. Jag sätter mitt hopp till att kursen som startar då inte är fullt lika individuell. Samtidigt gör det inget, på ett sätt är det här min slutspurt, och det kanske är lika effektivt att spurta själv. Jag har bara två terminer kvar och sen är jag ute i arbetslivet. på riktigt, med examen och allt.
nu längtar jag hem. vi har bara kört till södertälje än så länge och jag har ont i huvudet. (Glöm inte bort att jag faktiskt har hjärnskakning)
Så fort jag kommer hem ska jag dricka kaffe och duscha. och vänta på Erik. och kanske somna lite.
imorrse gjorde jag och Erik inte mycket. Vi typ slappade järnet, såg lite på dragonball, åt frukost, lagade lunch, och ja! Sen följde Erik med mig, som den gentleman han är, och hämtade det dragonball böcker jag köpt på tradera hos en söt dam som körde en grå saab turbo. (Vilket jag inte hade en aning om hur det ser ut, så det var tur att Erik ville följa med och visa mig) Så nu är jag innehavare av dragonball böckerna 1-7, samt har jag lagt bud på 9 och 12 på tradera. Om någon annan har de resterande böckerna köper jag gärna loss dem :)
Kursintron var inte direkt något utöver det vanliga. Den var klar på 30 härliga minuter, vilket jag kände var helt värdelöst eftersom jag åkt tåg så länge för att komma dit. Det var en dam som höll i informationen, hon var väldigt rak och rätt så tråkigt, men förmodligen en sån person man kan prata med ifall det krisar sig, och sånna är alltid bra att hålla koll på.
Träffade Anna efter föreläsningen, och det var riktigt trevligt. Jag har inte träffat henne ordentligt sedan jag läste AUO1 på universitetet, vilket galet nog nu blir för 2 och ett halv år sen. Hon är verkligen en bra vän att ha i klassen, och det var kul att vi hamnade ihop igen.
känner mig däremot inte så peppad inför kursen som jag var innan kursintron. Jag hade gjort mig iordning på alla tänkbara vis för att lära känna nytt folk och komma in i en ny klass, och sen när jag väl är på plats, med mitt coola röda nagellack och härliga retrobrillor, så håller sig alla för sig själva och det visar sig att hela den här nya kursen är en enda stor bunt av individuella skrivuppgifter samt 1 månads praktik, på egen hand såklart. Så hur många nya människor jag kommer lära känna fram till mars det vet jag inte. Jag sätter mitt hopp till att kursen som startar då inte är fullt lika individuell. Samtidigt gör det inget, på ett sätt är det här min slutspurt, och det kanske är lika effektivt att spurta själv. Jag har bara två terminer kvar och sen är jag ute i arbetslivet. på riktigt, med examen och allt.
nu längtar jag hem. vi har bara kört till södertälje än så länge och jag har ont i huvudet. (Glöm inte bort att jag faktiskt har hjärnskakning)
Så fort jag kommer hem ska jag dricka kaffe och duscha. och vänta på Erik. och kanske somna lite.
fredag 13 januari 2012
Jag blir fortfarande mållös när han säger det.
Du vill ha mig
Förklarar
Frågar om jag förstår
Säger nej
Menar det
kan inte förstå
Du
Vill
Ha
Mig
Som om
Solen
Ville ha
Natten
Som om
Ditt leende
Nånsin kan
Trötta ut mig
Du säger
Jag
Älskar
Dig
Johanna
Jag dör
På insidan
Ingen
Som nånsin har sagt det
Har påverkat mig så
Du menar det
Hur kan
Jag nånsin
Förklara
Att det är allt
jag behöver
Att
du
vill
mig
gör önskelistor
onödiga
Förklarar
Frågar om jag förstår
Säger nej
Menar det
kan inte förstå
Du
Vill
Ha
Mig
Som om
Solen
Ville ha
Natten
Som om
Ditt leende
Nånsin kan
Trötta ut mig
Du säger
Jag
Älskar
Dig
Johanna
Jag dör
På insidan
Ingen
Som nånsin har sagt det
Har påverkat mig så
Du menar det
Hur kan
Jag nånsin
Förklara
Att det är allt
jag behöver
Att
du
vill
mig
gör önskelistor
onödiga
torsdag 12 januari 2012
På min förskola ska vi äta mat under bordet
Opponeringsdags.
Hjärnskakning.
Regn.
Missad lokalbuss. (Jag överväger aldrig lokalbussarna = jag är sjuk)
Jobb.
Så, idag, bråka inte med mig. Om du träffar mig, säg något snällt. Det finns en risk that I snap (vilket redan hänt) annars.
Hursomhelst. Det jag tänkte skriva var det här.
I min blivande privata förskola ska vi äta mat under bordet.
Jag menar det.
Alldeles nyss pratade vi om olika regler som vissa förskolor hade vid sina matsituationer. När jag läste det blev jag upprörd, och antog att dem andra också skulle bli det eftersom det för mig var så barnsliga saker som jag tyckte man kunde arbeta vidare på istället för att säga var fel. Och sen är jag lite naiv och tror att alla tycker som jag och faktiskt vill umgås med barn under roliga former.
det handlade om en tjej specifikt som ville äta sin mat under bordet men det tyckte pedagogen var fel så dem tvingade upp henne.
Varför kan man inte äta mat under bordet?
Min handledare på förskolan höll otroligt med och sa att man kan ju inte äta mat på golvet eller under bord eller stå på stolar, så det klart det var rätt gjort.
Så typiskt vuxna som inte kan se hur kul det är att göra saker lite annorlunda, och att det ibland kan vara skönt att inte sitta på en stol och äta.
känner aldrig vuxna hur ont det gör att sitta på en stol?
Själv äter jag ofta mat på golvet. framför tv:n tillexempel. När jag sitter länge på en plats vill jag efter sätta mig tvärtom, med huvudet neråt och benen upp längs med ryggstödet. Det skulle jag aldrig få göra på en förskola i sverige idag.
Nej, på min förskola ska vi vara flexibla, och se vad barn verkligen behöver, inte vad gamla tanter tycker är okej.
Hjärnskakning.
Regn.
Missad lokalbuss. (Jag överväger aldrig lokalbussarna = jag är sjuk)
Jobb.
Så, idag, bråka inte med mig. Om du träffar mig, säg något snällt. Det finns en risk that I snap (vilket redan hänt) annars.
Hursomhelst. Det jag tänkte skriva var det här.
I min blivande privata förskola ska vi äta mat under bordet.
Jag menar det.
Alldeles nyss pratade vi om olika regler som vissa förskolor hade vid sina matsituationer. När jag läste det blev jag upprörd, och antog att dem andra också skulle bli det eftersom det för mig var så barnsliga saker som jag tyckte man kunde arbeta vidare på istället för att säga var fel. Och sen är jag lite naiv och tror att alla tycker som jag och faktiskt vill umgås med barn under roliga former.
det handlade om en tjej specifikt som ville äta sin mat under bordet men det tyckte pedagogen var fel så dem tvingade upp henne.
Varför kan man inte äta mat under bordet?
Min handledare på förskolan höll otroligt med och sa att man kan ju inte äta mat på golvet eller under bord eller stå på stolar, så det klart det var rätt gjort.
Så typiskt vuxna som inte kan se hur kul det är att göra saker lite annorlunda, och att det ibland kan vara skönt att inte sitta på en stol och äta.
känner aldrig vuxna hur ont det gör att sitta på en stol?
Själv äter jag ofta mat på golvet. framför tv:n tillexempel. När jag sitter länge på en plats vill jag efter sätta mig tvärtom, med huvudet neråt och benen upp längs med ryggstödet. Det skulle jag aldrig få göra på en förskola i sverige idag.
Nej, på min förskola ska vi vara flexibla, och se vad barn verkligen behöver, inte vad gamla tanter tycker är okej.
onsdag 11 januari 2012
videosamtal
jag sover inte nu.
varför jag inte sover nu finns det flera anledningar till.
1. Jag är trött men ändå inte. har sovit typ hela dagen, mer eller mindre, så egentligen känner jag mig inte så trött längre. men min kropp skriker efter att få lägga sig ner i sängen och inte må så illa så vad har jag för val?
2. Jag vill prata med Erik. jag ringde honom nyss men då var han upptagen. han skulle ringa sen så jag får vänta. Jag kan somna, innan, vilket jag förmodligen kommer göra. Men ändå, tänk om han ringer snart? nej, det gör han inte.
Idag har jag och erik (och jenny var med lite på ett hörn också) haft ett videosamtal över facebook. Värsta mysigt var, fast jag lagade mat under tiden. ( Det blev en asgrym mat, Kyckling med ost i som sedan lindades in i bacon och kokades i en sås av grädde och ännu mera ost )
När jag såg honom sådär nära på skärmen ville jag bara ta tag i honom och dra honom närmre och liksom inte släppa taget. Och när jag såg hur han och jenny skrattade dog jag lite för jag saknar det så. Det skrattet. Att få höra det i mitt öra. Att få vara den som framkallar det. Att se på honom och se hur han ler och veta att han är bara min. Det vet jag nu också, men jag kan inte låta bli att bli avundsjuk. Jag vill också vara nära.
(skitochpissnugråterjagheltspontantfastjagintehadeplaneratfördetförjagsaknarhonommeränjagtroddeinnanjagbörjadeskrivadethär)
Det var så hemskt när bilden försvann och han inte var kvar på min dator längre. Sådär levande och glad och snygg och vacker och het och alla andra ord jag kan komma på för att beskriva honom.
Därför sover jag inte.
varför jag inte sover nu finns det flera anledningar till.
1. Jag är trött men ändå inte. har sovit typ hela dagen, mer eller mindre, så egentligen känner jag mig inte så trött längre. men min kropp skriker efter att få lägga sig ner i sängen och inte må så illa så vad har jag för val?
2. Jag vill prata med Erik. jag ringde honom nyss men då var han upptagen. han skulle ringa sen så jag får vänta. Jag kan somna, innan, vilket jag förmodligen kommer göra. Men ändå, tänk om han ringer snart? nej, det gör han inte.
Idag har jag och erik (och jenny var med lite på ett hörn också) haft ett videosamtal över facebook. Värsta mysigt var, fast jag lagade mat under tiden. ( Det blev en asgrym mat, Kyckling med ost i som sedan lindades in i bacon och kokades i en sås av grädde och ännu mera ost )
När jag såg honom sådär nära på skärmen ville jag bara ta tag i honom och dra honom närmre och liksom inte släppa taget. Och när jag såg hur han och jenny skrattade dog jag lite för jag saknar det så. Det skrattet. Att få höra det i mitt öra. Att få vara den som framkallar det. Att se på honom och se hur han ler och veta att han är bara min. Det vet jag nu också, men jag kan inte låta bli att bli avundsjuk. Jag vill också vara nära.
(skitochpissnugråterjagheltspontantfastjagintehadeplaneratfördetförjagsaknarhonommeränjagtroddeinnanjagbörjadeskrivadethär)
Det var så hemskt när bilden försvann och han inte var kvar på min dator längre. Sådär levande och glad och snygg och vacker och het och alla andra ord jag kan komma på för att beskriva honom.
Därför sover jag inte.
och Johanna ger sig själv hjärnskakning.
Jag har haft hjärnskakning en gång förr i mitt liv, men då var det helt klart inte mitt fel att jag fick den.
(Det trodde inte läkaren när jag kom till honom och förklarade hur det gått till heller, men att säga som det var att "Jag blivit knuffad genom en dörr och sen liksom fått en hel människas kroppstyngd på huvudet, fast inte med flit" var kanske inte så smart, märkte jag. Jag kunde lika gärna sagt "hej! här har du ett typiskt fall av kvinnomisshandel" för det var det han trodde hur som helst)
Den här gången var det helt klart enbart mitt fel. Och mina konstiga känslor som gör mig helt virrig, då.
Igår hade jag haft lärarbesök på skolan, och det tog mer eller mindre kraften ur mig. Var nervös sedan kvällen innan och hade inte lyckats få bort fjärilarna i magen på något sätt, vilket gjorde att när det väl var över så kände jag mig helt GALEN.
Alltså, galet lättad, galet trött, galet glad, galet sprallig.
Och i det tillståndet skulle jag bara böja mig ner och ta upp ett papper för att göra en av mina typiska "Göra-idag" listor, och då råkade det vara en bokhylla där.
Rakt snett vid sidan om mitt öga, snett bredvid min tinning.
Jag får vara tacksam för att det inte slog i ögat eller i tinningen, men jag har aldrig någonsin varit med om något liknande förr.
nu mår jag så illa att jag knappt kan ta ett steg.
När jag sa detta till min syster skrattade hon och sa att det var typiskt mig.
(Jag älskar henne ändå)
(Det trodde inte läkaren när jag kom till honom och förklarade hur det gått till heller, men att säga som det var att "Jag blivit knuffad genom en dörr och sen liksom fått en hel människas kroppstyngd på huvudet, fast inte med flit" var kanske inte så smart, märkte jag. Jag kunde lika gärna sagt "hej! här har du ett typiskt fall av kvinnomisshandel" för det var det han trodde hur som helst)
Den här gången var det helt klart enbart mitt fel. Och mina konstiga känslor som gör mig helt virrig, då.
Igår hade jag haft lärarbesök på skolan, och det tog mer eller mindre kraften ur mig. Var nervös sedan kvällen innan och hade inte lyckats få bort fjärilarna i magen på något sätt, vilket gjorde att när det väl var över så kände jag mig helt GALEN.
Alltså, galet lättad, galet trött, galet glad, galet sprallig.
Och i det tillståndet skulle jag bara böja mig ner och ta upp ett papper för att göra en av mina typiska "Göra-idag" listor, och då råkade det vara en bokhylla där.
Rakt snett vid sidan om mitt öga, snett bredvid min tinning.
Jag får vara tacksam för att det inte slog i ögat eller i tinningen, men jag har aldrig någonsin varit med om något liknande förr.
nu mår jag så illa att jag knappt kan ta ett steg.
När jag sa detta till min syster skrattade hon och sa att det var typiskt mig.
(Jag älskar henne ändå)
tisdag 10 januari 2012
måndag 9 januari 2012
Raggsockesaknad.
Erik sa att jag fick hans raggsockor.
Jag tog dem så fort jag kunde.
Nu sitter jag hemma och saknar honom.
onsdag 4 januari 2012
tisdag 3 januari 2012
måndag 2 januari 2012
Den här dagen har varit svår. Konstigt nog, svår. Just nu ligger jag i sängen och borde sova snart och det ska jag, jag ska bara läsa lite och försök orka upp och släcka lampan. Om jag inte lyckas nå Lampknappen med mina pennor som jag brukar, men jag har bara två pennor vid sängen idag så det kan gå dåligt.
Idag har jag gjort massor och ändå känns det inte så. Oerhört frustrerande. Jag har stått i telefonkö och pratar länge med Uppsala universitet och det borde fallit stora stenar från mitt bröst, för det var bra samtal. Jag har Fått vg på min senaste delkurs.Jag har pratat med fröken U:s boende om att hämta henne på jobbet imorgon. Jag har skickat in ett arbete till min distans skrivarkurs.
Jag har också fått spendera dagen med det tre pinglorna och deras varg och även annapanna och hennes underbara barn. Trots det känns det som att dagen varit helt värdelös.
(jag tror jag är för trött)
Tog en kvart nu på träningscykeln. Jag orkade inte mer, samtidigt startade jag med världens huvudvärk så var kanske inte så konstigt. Ibland har jag svårt att känna när min kropp inte orkar mer, måste jobba på det. Tror jag ska försöka ta mig ut och springa imorgon iallafall, en stund. kan vara skönt med frisk luft och en vacker soluppgång.
Saknar Erik. Massormassor. Älskar honom så jag kan spricka. <3 önskar han var här.
Nu ska jag sova. Godnatt.
/ J
Idag har jag gjort massor och ändå känns det inte så. Oerhört frustrerande. Jag har stått i telefonkö och pratar länge med Uppsala universitet och det borde fallit stora stenar från mitt bröst, för det var bra samtal. Jag har Fått vg på min senaste delkurs.Jag har pratat med fröken U:s boende om att hämta henne på jobbet imorgon. Jag har skickat in ett arbete till min distans skrivarkurs.
Jag har också fått spendera dagen med det tre pinglorna och deras varg och även annapanna och hennes underbara barn. Trots det känns det som att dagen varit helt värdelös.
(jag tror jag är för trött)
Tog en kvart nu på träningscykeln. Jag orkade inte mer, samtidigt startade jag med världens huvudvärk så var kanske inte så konstigt. Ibland har jag svårt att känna när min kropp inte orkar mer, måste jobba på det. Tror jag ska försöka ta mig ut och springa imorgon iallafall, en stund. kan vara skönt med frisk luft och en vacker soluppgång.
Saknar Erik. Massormassor. Älskar honom så jag kan spricka. <3 önskar han var här.
Nu ska jag sova. Godnatt.
/ J
Måndag
Jag lyssnar aldrig på kärlekslåtar. faktiskt, bara när jag är med Erik. att lyssna på dem ensam gör mig bara ledsen och så saknar jag honom ännu mer än jag ändå gör. Idag däremot, är det en annan typ av dag. Idag har jag ont i magen och kan inte ta värktabletter för då kliar det så jag inte kan somna. Idag måste jag ringa massa samtal till skolan om vårens kurser. Idag regnar det. Idag är det måndag. Idag har jag inte kraft. Idag lyssnar jag på kärlekslåtar. Det här är en av mina favoriter.
söndag 1 januari 2012
Nu var det riktigt länge sedan någon av oss bloggade här. Det har varit jul,med allt vad det innebär, och igår var det nyår också. Jag ber om ursäkt för att jag inte kunnat hantera det och en blogg samtidigt, ska jobba på det i fortsättningen :)
Igår var det nyår som sagt. Ett helt nytt år. Nya möjligheter. Drömmar. Önskningar. Oh önskningar har jag många kring det kommande året, men det är inget jag kan ta här. Kanske slår dem mer in om man inte berättar dem för någon, ibland känns det faktiskt så.
Jag valde iallafall att ha några nyårslöften, trots allt. Jag ska ta körkort, innan sommaren. Jag ska bli mer självsäker. Och jag ska samla in X- antal kronor till välgörenhet. Jag tror en hemsida kring det där kommer upp inom kort...
Erik har gjort en påminnelse i min mobil som blinkar till varje dag klockan 17:00. Jag bara älskar honom för dem orden. Mer än han förstår.
Igår hade vi det mysigt, bara vi syskon tillsammans. Jag och älskade Sara vann i spelet om att komma överens, vilket egentligen var självklart, vi är ju bäst. Vi åt god mat, tände ljus, åt ost. Men jag saknade Erik. Massor. Så mycket att smsen inte kändes som att dem räckte till. Jag vill verkligen att 2012 blir ett år för oss att växa, och ta nya steg. Och jag hade önskat jag kunde fått ge honom en riktigt varm kram på tolvslaget och bara säga att jag älskade honom. Men jag hoppas han kände det på sig ändå :)
Jag saknade honom så mycket att jag grät hela tågresan hem från honom på morgonen. Jag Väntade in i det sista på att han skulle Komma tillbaka till tåget och hämta mig och säga med en såndär manlig superhjälte röst: jag låter Dig inte åka, stanna hos mig för alltid. Men dörrarna stängdes och jag fick väl inse att sånt bara händer i fantasin. Kände mig som barn igen när man blev lämnad på skolan och in under sista trodde någon skulle komma tillbaka och hämta en. Jag tror konduktören skulle låtit mig åka gratis om jag inte hade köpt någon biljett för han såg så medlidsam ut så jag nästan föll genom marken. Men men, köpt är köpt.
Som sagt, nytt år. Jag ska blogga mer. Och just det, jag fick en angry birds kudde av Sara i nyårspresent. Ha det tills dess! Kram / J
Igår var det nyår som sagt. Ett helt nytt år. Nya möjligheter. Drömmar. Önskningar. Oh önskningar har jag många kring det kommande året, men det är inget jag kan ta här. Kanske slår dem mer in om man inte berättar dem för någon, ibland känns det faktiskt så.
Jag valde iallafall att ha några nyårslöften, trots allt. Jag ska ta körkort, innan sommaren. Jag ska bli mer självsäker. Och jag ska samla in X- antal kronor till välgörenhet. Jag tror en hemsida kring det där kommer upp inom kort...
Erik har gjort en påminnelse i min mobil som blinkar till varje dag klockan 17:00. Jag bara älskar honom för dem orden. Mer än han förstår.
Igår hade vi det mysigt, bara vi syskon tillsammans. Jag och älskade Sara vann i spelet om att komma överens, vilket egentligen var självklart, vi är ju bäst. Vi åt god mat, tände ljus, åt ost. Men jag saknade Erik. Massor. Så mycket att smsen inte kändes som att dem räckte till. Jag vill verkligen att 2012 blir ett år för oss att växa, och ta nya steg. Och jag hade önskat jag kunde fått ge honom en riktigt varm kram på tolvslaget och bara säga att jag älskade honom. Men jag hoppas han kände det på sig ändå :)
Jag saknade honom så mycket att jag grät hela tågresan hem från honom på morgonen. Jag Väntade in i det sista på att han skulle Komma tillbaka till tåget och hämta mig och säga med en såndär manlig superhjälte röst: jag låter Dig inte åka, stanna hos mig för alltid. Men dörrarna stängdes och jag fick väl inse att sånt bara händer i fantasin. Kände mig som barn igen när man blev lämnad på skolan och in under sista trodde någon skulle komma tillbaka och hämta en. Jag tror konduktören skulle låtit mig åka gratis om jag inte hade köpt någon biljett för han såg så medlidsam ut så jag nästan föll genom marken. Men men, köpt är köpt.
Som sagt, nytt år. Jag ska blogga mer. Och just det, jag fick en angry birds kudde av Sara i nyårspresent. Ha det tills dess! Kram / J
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)