En lång tid har jag däremot bara drömt saker som berört mig illa. Det startade för ca 3 år sen, men det var väntat på grund av dumma saker som hände i mitt liv då. men det slutade inte, och innan sommaren var det så illa att jag desperat gick fram för förbön på ett möte, och då visste jag faktiskt inte vad jag skulle göra. Och då försvann det, i ca 3 månader.
Efter sommaren här kom det tillbaka, och det kändes som att det kom med dubbel stryka. Jag drömde så äckliga drömmar om döda människor som kom till liv igen, om voodo, om monster som torterade mig om jag inte gjorde som dem ville och liknande saker. Jag mådde fruktansvärt illa, och varje kväll blev en börda. Jag ville inte somna, och jag ville inte heller vakna. Erik sa till slut att det var enkelt att se skillnad på mig när jag hade haft en "bra" natt och när jag hade haft en "dålig" natt, för jag mådde dåligt hela dagen. Och så var det.
Tillslut orkade jag inte. Och jag menar det, på sant. Jag var så rädd en dag redan när jag vaknade, för hur det skulle bli när jag skulle sova, att hela dagen gick åt till att tänka på det. och visst, jag drömde också en hemsk mardröm nästa natt.
Jag var just då ute på resande fot, men när jag kom hem igen gjorde jag det jag nu vill tala om med er. Jag började att rensa lägenheten. Ni förstår, jag har alltid älskat att läsa och se på serier som är lite extra spännande, i den grad att den innehåller vampyrer eller varulvar eller andra påhittade övernaturliga fenomen. Det har gett mig extra spänning i vardagen. men plötsligt var det som att alla sådana saker inte längre tilltalade mig. Jag tror att det var Gud som tog tag i mig och hjälpte mig få dem känslorna, för jag har verkligen alltid gillat detta, mycket, men han gav mig styrkan att inte göra det för en stund.
För såhär är det:
Min morfar sa alltid att man inte skulle öppna upp sina sinnen för att prata om orena andar eller djävulen för den delen, för man skulle vara rädd om sin själ och sitt inre. och ja, jag kan ärligt säga att jag kände att jag tittade på något som gjorde mig illa berörd när jag tillexempel tittade på true blood, men jag tittade ändå. För det är sånt ungdomar gör i dagens samhälle. vi är intresserade av vampyrer och blodtörstiga monster, för är man det inte är man ute. Man ska gilla att se människor bli styckade på tv. och ja, jag har aldrig haft svårt för blod eller äckliga scener i tvspel. jag har tyckt dem varit häftiga. men inte längre, nu blir jag orolig ända in i själen bara av att spela COD för länge. Människor kan tro att jag är fanatiskt, men det är fel.
För vad hände efter den kvällen när jag tog bort det där äckliga? Jag har inte drömt en enda mardröm. Jag har kunnat sova gott utan att behöva bry mig. Jag har inte somnat orolig en enda natt. Och nu kan jag fylla mitt inre med Gud istället, det som det faktiskt ska fyllas med.
”Gör er då av med de främmande gudar ni har hos er och håll er av hela ert hjärta till Herren, Israels Gud.”
"Mer än allt annat – vakta ditt hjärta,
ty hjärtat styr ditt liv."
/johanna
