första dejten

Idag fyller Eriks lillasyster 6 år. Det här blogginlägget ska inte handla om hennes födelsedag, men självklart får hon ett grattis ändå! Nej, det här inlägget ska handla om förta gången jag och Erik träffades. jag är inte helt säker på att det var på hennes födelsedag vi träffades på, men jag vet att han for direkt från hennes firande till Stockholm för att möta mig, så dagen blir lite speciell ändå :)

Erik och jag träffades för första gången i Stockholm, på T-centralen. Jag var så nervös att jag höll på att dö och jag kan inte minnas något annat jag gjorde den dagen innan vi sågs. Jag kan inte komma ihåg vad jag hade på mig. Vad jag åt. Vad jag tänkte. Jag måste ju varit i Stockholm innan dess, men minnena sviker mig.
Men jag minns första gången jag såg honom åka i rulltrappan för att möta mig. Jag kunde inte stå stilla, fick vända mig ut och kolla genom fönstret, kunde inte komma på vad jag skulle säga. erik var, och är, den snyggaste, charmigaste och mest förtrollande kille jag träffat. Han hade en gitarr på ryggen och rätt kortsnaggat hår. Skinjacka.  Så, då sa jag:

"Du var ju ingen dvärg".

Det har Erik retat mig för ever since. Men grejjen är att jag drömt om det på natten innan. Jag drömde att vi träffades och att han var en dvärg, och att han inte alls kunde känna igen mig, vilket var en katastrof, eftersom jag redan var rätt så kär i honom. Jag trodde det skulle vara charmigt, men Erik tyckte jag var sjuk i huvudet. Tur att han inte vände på en gång.

Efter T-centralen blev det fika på waynes, och Erik introducerade mig för fruit ninja på min iphone. Vi tog en låååååååååååång promenad genom gamla stan och jag blev så kall att jag frös ända in i skelettet. Vi avslutade allt på Max där Erik bjöd på en kopp kaffe och höll mina händer. Visserligen var han väl lite knäpp då också, då han förklarade för mig att han bad när jag frågade vad jag gjorde efter ett tags tystnad och plockande med mina fingrar. Så jag antar att vi båda var lite knäppa :)

Idag är det ett år sen. Känns konstigt, men mysigt att tänka på. Det var en underbar kväll, men också sjuk nervös, och tiden som kom efter var ju inte bättre, innan vi bestämda oss för att det skulle vara vi liksom. Det är skönt att tänka att det ändå är annorlunda nu, Nu vet vi på riktigt att vi vill ha varandra fullt ut. men första dejten är ju alltid första dejten :)

Kram! / J